Naturens hämnd och basnäringarna #blogg100

Skogen, järnet och vattenkraften. Den heliga svenska treenigheten som välfärden är byggd på.

Jag är uppvuxen i Örebro. Även om det var en stad som var känd för kex- och skofabrikerna, så påstods vi bo i Bergslagen. För oss som kände Sverige innan strukturomvandlingarna på 70-talet och globaliseringen som ständigt pågår och informationssamhället som vi nu lever i så byggdes Sverige på skog och järn. Skog finns det i Bergslagen, järn bearbetades i Bergslagen. Att bo där kändes som att bo i hjärtat. Att bo i det område som driver landet framåt.

Nu har nästan all bruksverksamhet lagts ner. Stånghamrarna har tystnat. Masugnarna släckts. Och nu beskrivs Bergslagen som något helt annat. Jag har följt serien ”Jordskott” och sett filmen ”Cirkeln”. Jag tittar gärna på Jan Jörnmarks bilder från övergivna platser – tillexempel från Kvarntorp i Närke. Att bo i Bergslagen är att bo i en dåtid, ett föredetta, i något som förlorat sin mening, men där SKOGEN spelar en huvudroll. Jag är djupt fascinerad. Skogen håller på att återta herraväldet. Den mörka mystiska skogen med krafter vi inte förstår, krafter som kanske är onda men i alla fall skrämmande eftersom vi inte förstår.

Skogen, naturen slår tillbaka. Vi har skövlat och grävt, sprängt och sprutat gift. Och nu har skogen, marken samlat sina krafter och ska återställa balansen. Som när enterna fått nog i ”Sagan om de två tornen”. Ett tema som också går igen i ”Fortitude”. Ett tema i tiden helt enkelt?

Ps. Jag kommer att återkomma till ”Cirkeln” som jag tyckte var en fantastisk bok och en väldigt bra film. Ds.