Att komma ihåg:
- jag gick in i väggen för ett år sedan
- jag är kvinna, inte man
- jag är 52 år, inte 25, inte 38, inte 15
De här omständigheterna betyder att jag har erfarenheter och en hel del bagage.
Att jag håller på att komma ur utmattningsstadiet innebär att jag måste lyssna extra noga på kroppens signaler för att inte hamna i utmattning igen.
Att jag är kvinna innebär att jag har väldigt lätt att se min kropp utifrån istället för att uppleva den inifrån.
Att jag är 52 år gammal betyder att jag har har en organism som reagerar på en massa automatiska sätt. Sätt som inte alltid är bra. Spänningar har en tendens att sätta sig i kroppen. Tankarna snurrar gärna på i loopar. Jag kompenserar för ömheter i kroppen med att röra mig fel.
Men nu har jag tänkt att jag långsiktigt ska få ordning på mig. Uppnå balans. Hitta vardagsrutiner. Överleva och leva. Om jag dessutom skriver om det här i bloggen så finns ju du, bästa läsare som vittne och virtuell påminnare.
Jag såg ”Vetenskapens värld”, det inslag som handlade om Mindfulness. Intressant, tyckte jag och började googla för att få reda på mer. Tillslut kom jag fram till själva ursprunget och insåg att Mindfulness är en metod som består av flera delar – meditation på olika sätt, yoga-övningar och kroppsskanning. I en formel som verkade litet hemlig. Och då blev jag sur – måste jag köpa in mig på en kurs eller på en Internet-utbildning eller en packe cd-skivor för att få tillgång till det här? Som tur var träffade jag två som kunde mycket på en middag häromdagen. De kunde klä av kejsaren en smula och vi pratade om vad som egentligen var kärnan i Mindfulness. Målet är medveten närvaro men vägen dit är sammansatt. Och behöver inte gås enligt Jon Kabat-Zinns formel.
Jag tror att jag ska göra så här:
- meditera varannan dag (20 minuter)
- köra den korta yoga nidra som jag har som ljudspår i mobilen varannan dag (20 minuter)
- ett kort yoga-program för rörligheten, ett par dagar i veckan (15 minuter)
- cykla/simma/promenera för hjärtat och energin
- se om jag kan få med mig några av de enklaste övningarna från min PT, nu under sommaren
Min förhoppning och min strävan är att börja uppleva mer inifrån kroppen, att försöka frikoppla mig från både prestation och tankarna på utseende och att vara vaksam på när jag går upp i energinivå så att jag spinner loss och förlorar förankringen i kroppen och knoppen. Flummigt? Inte det minsta. Att ge sig ut i elljusspåret med löparskorna på när man håller på att gå under av stress – det är däremot riktigt flummigt.
Issadissa, webbtanten a.k.a. Eva Adeen säger:
Reblogga detta på Issadissa’s Blog och kommenterade:
Tusan, vad klok jag var för 17 månader sedan! Skulle kunnat skriva samma visa inlägg idag. Och då inställer sig frågan om varför jag inte är helt frisk ännu.
Dagens kluring och slamkrypare.
november 24, 2015 — 9:03 f m