Nej, det är faktiskt inte sommaren jag efterlyser ännu. Jag är helnöjd med att det är vår även om jag är något besviken på det ganska fula disiga ljuset i skärgården idag. Jag hade hoppats på knallblå himmel med små vita tottmoln. Men det kanske bör vara litet småfult, långfredag som det är. Och här skulle jag kunna hänga på något resonemang kring vår ambivalent religiösa uppväxt. Vi = Karin och jag, min tvilling och jag. Vi:et som kom före jaget. Det ambivalent religiösa kommer jag att återkomma till nu när jag äntligen börjat skriva tvillingboken.
Och det är nu jag efterlyser. Allt som har med tvillingar att göra. Myter, berättelser, minnen av mig och Karin eller av helt andra tvillingar. Just för någon halvtimme sedan läste jag klart ”Lazarus” av Kepler och hoppla! så fanns Castor och Pollux där som välberättad myt. Dessutom finns ett tvillingtema i hela boken som jag inte riktigt vet hur jag ska ställa mig till, men det är en annan historia.
Så.
Efterlysning.
Tvillingberättelser.
Tvillingmyter.
Tvillingsanningar och tvillinglögner.
I kommentarer, mejl eller på Facebook. Tja, LinkedIn går faktiskt också bra.
(Såklart att jag inte har badat idag. Även om det skulle fått fart på adrenalinet eller endorfinerna eller whatever. )
Neta säger:
Jag delar och hoppas att du ska få del av fler tvillingberättelser. Vi hade hälften av ett tvillingpar i min klass. Pojken gick i en annan klass. Han var framåt och omtyckt. Vi gillade flickan i vår klass. Idag hade hon säkert fått någon diagnos. Blev hon ovän med någon lärare var det för evigt. Så länge vi gick i låg och mellanstadiet fungerade hon bra. På högstadiet fungerade inget.
Hon var bara 19-20 år när hon dog. Jag har ofta undrat hur hennes bror hade det efteråt.
Även vi enlingar ”förstår” att det måste vara något väldigt speciellt med tvillingar. Aldrig ensam två mot världen och ändå aldrig sig själv nock.
Var inte Karin och Abel också tvillingar?
april 21, 2019 — 9:01 e m