tbt - Issadissas blogg

mars 12, 2015 / Inga kommentarer

Resa i barndomens Norden #blogg100 #tbt

Tre bilder från sommaren 1968. Mamma bakom kameran, pappa, min tvillingsyster och jag framför kameran.

Vi var en familj i det framrusande välståndet där bönder och arbetare fick akademikerbarn som skulle njuta frukterna av hela seklets samlade ansträngningar.

Det fanns en sommarstuga som banken tyckt att mina unga föräldrar skulle köpa – de skulle tjäna på att låna pengar. Vilket ju var sant med de avdragsregler som gällde och inflationen som var att räkna med.

Så vi hade ju lyxen i en sommarstuga men när vi åkte på bilsemester levde vi självklart och protestantiskt enkelt, bodde i campingstugor och åt aldrig på restaurang. Det vi åkte runt och tittade på var stavkyrkor och andra kyrkor, kraftanläggningar och annat som det svenska välståndet var byggt av. På den nedersta bilden försöker vi förstå storheten i en bit järnmalm, tror jag mig minnas.

På den översta bilden är det den andra augusti 1968. Vi firar min tvillings namnsdag. Med en chokladtårta med ananas – den var god, jag kan fortfarande känna smaken. Men jag ser att någon varit litet wild and crazy och hällt på en burk fruktcocktail istället för den konserverade ananasen.

mars 5, 2015 / Inga kommentarer

Throwback Thursday #blogg100

Göteborg 1965

När jag pluggade nationalekonomi och sedan jobbade som nationalekonom på 80-talet var STRUKTUROMVANDLING och VARVSKRISEN två stora, tunga ord. Det handlar om att branscher som man trott varit osänkbara (haha…..) gick under för att omvärlden förändrades och man var för blind, för självgod, för navelskådande för att se vad som hände.

Nu förändras omvärlden hela tiden. Och våra kunskaper med den. Annars blir vi som Götaverken och Kockumskranen. Skrotade, nedlagda eller sålda till något asiatiskt land för småpengar.

Ps. Jag har skrivit om det här med arbetare och verkstadsgolvet som fortfarande pratas om men inte så ofta syns i verkligheten. Apropå att vi inte uppfattar förändring. Förrän litet sent. DS.

december 4, 2014 / 7 kommentarer

Förändring är det enda vi kan vara säkra på.

En bild från en resa i Finland när jag var åtta år gammal. Det var 1970.

Forntid? Nej, bara min barndom.

Jo, det är klart att det går att avfärda bilden ovan med att jag är gammal. Och det är jag väl på något vis. Men på samma gång är jag i högsta grad med i det samhälle vi är idag. Här stod jag och tittade på industrialismens ungdom. På timmer som är på väg nerför en älv till sågverk och massafabriker. Timmer som inte forslas med lastbil eller tåg utan på vattnet.

Jag som arbetar med och i det digitala samhälle vi har idag stod, för inte så längesedan, och tittade på arbete som utförts på samma sätt under en hundraårsperiod eller mer men som nu definitivt tillhör den ekonomiska historien.

För att veta var vi är idag måste vi kunna en del historia, vill jag härmed ha sagt. När jag nu ändå slår ett slag för teoretiska ämnen vill jag med bestämdhet också hävda att utan antropologi och etnologi är vi rökta. Vi måste FÖRSTÅ, inte bara registrera. Om vi bara iakttar och extrapolerar utan att reflektera, då kommer vi att besluta fel och ge usla råd.

juli 3, 2014 / Inga kommentarer

Inte sorg, bara vad det var

Apelsin-Igloo

Jag hade visst tagit av mig glasögonen

juni 26, 2014 / 1 kommentar

Då och nu, mamma och jag

juni 12, 2014 / 1 kommentar

Tvåsamheter

Tvillingar. 1975. Petrejusvägen 5, Hammarby.

Jag försov mig imorse. När hände det senast? Det kommer jag inte ens ihåg, så längesedan är det. Det senaste året har jag antingen varit sjukskriven (och fått sova) eller sovit dåligt och vaknat mest hela tiden. Men imorse försov jag mig. Stängde av klockan, fast jag sedan inte kom ihåg det och vaknade helt oförstående en timme sent.

Trots att jag hade litet bråttom måste jag ändå äta frukost/få i mig litet bränsle eftersom jag cyklar till jobbet. Kaffe och macka. På med datorn. Igång med ”Homeland” på Netflix – fem minuter tar det ändå att få ner frukosten. Så kom jag åt något reglage på datorn så att Spotify satte igång. I lurarna kom ”Miracle of Love” med Eurythmics. Och Carrie, Brody, nationens säkerhet och terroristceller fadade ut i ingenting medan jag flyttades tillbaka till 1986.

1986. Jag satt i den vitmålade korridoren mellan vardagsrummet och köket i den stora lägenhet på Sibyllegatan där jag just då bodde med några andra. Den vitmålade korridoren där lägenhetens enda telefon stod och där man antingen pratade inför alla som tillfälligtvis var hemma eller på besök eller så stängde man in sig och blockerade vägen till köket. Min tvilling sa i telefonen:

– F har precis köpt Eurythmics nya. Jag måste få spela en låt!

Hon la ner telefonluren i den stora lägenheten på Hornsgatan hon just då delade med några andra och gick bort till skivspelaren. Jag hörde hur det skrapade när hon satte ner stiftet. Och så (burkigt) kom ”Miracle of Love”.

Min tvilling och jag satt och andades i varsin ände av telefonlinjen. Och lyssnade. Jag vet inte vilken kärlek hon tänkte på. Själv kände jag längtan efter den stora känslan som jag inte visste säkert om jag delat med någon mer än min tvilling men som jag ändå hoppades få dela med någon i en ”vanlig” relation. Vad vi än tänkte på så delade hon och jag just då en visshet.

Jag tror att hon bröt förtrollningen genom att med ömhet säga:

– Den gillade du väl, Eva. Du gillar ju sentimentala saker.

Tillbaka till 2014 så påmindes jag i veckan om kraften i att vara två som har samma mål. Som tillsammans, enade blir en stor kraft som få står emot. Och då kom jag ihåg när det var som häftigast att vara tvilling – när vi stod enade mot en motståndare, när vi skulle övertyga någon, när hon och jag dansade. Då vi tillsammans hade superkrafter.

Inte konstigt att jag känt mig försvagad så länge.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=yOGD1WkJJok&w=420&h=315]

juni 5, 2014 / 5 kommentarer

Då jag visste allt #blogg100 dag 98

Min mamma och jag

Idag blir det ett enkelt tillbakablickstorsdagsinlägg. Från 1977.

maj 22, 2014 / Inga kommentarer

Uppror, del 2 #blogg100 dag 83

80-talets planka.nu

Det var så här en bild skulle se ut i post-punkens tidiga 80-tal.

maj 1, 2014 / 5 kommentarer

Ibland är det enda rätta att ge upp #blogg100 dag 63

…..”but it is not this day” som Aragorn säger i sitt berömda tal framför porten till Mordor. Så jag fortsätter blogga, om än långsamt, om än haltande. Och idag är det torsdag, vilket gör att det blir ett kort. ThrowBackThursday, tbt.

Florens. Antar att det är sig likt.

Mitt livs första charterresa. Två veckor till Rimini 1971 med min mamma och tvillingsyster. Helpension. Kommer fortfarande ihåg lukten av panerad zucchini och timjan. Dagsutflykter till Florens, Venedig och San Marino. Mamma hittade en gymnasiekompis på strandpromenaden i Rimini. Vi umgicks med henne och hennes 3-åriga dotter en del. Vi var på grisfest. Vi badade i havet. Jag var magsjuk en hel dag. Jag och Karin hade med oss alldeles för få böcker, så jag läste en och samma Lotta-bok tre gånger.

april 24, 2014 / 2 kommentarer

Det är längst bak i tidningen det viktiga står #blogg100 dag 57

Det är inte kaffe som kokar

Det enda vettiga jag läste i Metro förra veckan var att det hetaste kaffet just nu är kokkaffe. Javisst. Så är det ju. Det är skållhett, syrligt, smakrikt och extremt bra för livsandarna.

Det är därför det är så ljuvligt med morgnarna på scoutläger. Skållhett kaffe med Skogaholmslimpa med ost. Samt grötslafsande småscouter och skärgårdsutsikt.

Det är ju torsdag – dags för ThrowbackThursday. Och vad står på bordet om inte Kaffekannan!

Kommentarer om bilden:

– jag skulle ljuga om jag påstod att det är kokkaffe i kannan. Å, nej. Mina föräldrar var moderna och bryggde sitt kaffe.

– bilden är tagen den andra augusti. Vilket år? 1969 eller 1970. Men andra augusti, i alla fall. För det är Karins namnsdag.

– Kaffekannan är inte samma som jag nu har i mitt kök. Tror jag. Den jag har nu är inköpt på Kupan i Hemse på Gotland. Kan det vara samma kanna som vandrat runt i Sverige de senaste 35 åren och tillslut hamnat hos mig igen? Vilken tanke!

Kategori: tbt (sida 2 av 3)