Issadissas blogg

Hur en överlever livet. Issadissa delar med sig av sin visdom.

Kategori: nationalekonomi (sida 2 av 2)

april 29, 2014 / 4 kommentarer

Sju saker att vara glad för #blogg100 dag 61

IMG_0267

Jag är både Muminpappan, Muminmamman och Stinky

Sju saker jag gläds åt just idag:

1. Mina tre nya Muminmuggar (jag räknar dem som en enhet idag). Jag ligger i lä i min bekantskapskrets där alla kvinnor som läser böcker har en samling av Muminmuggar. Och då pratar vi inte en lagom uppsättning till ett litterärt kafferep. Vi pratar kyrkkaffe på småländska höglandet i magnitud.

2. Att jag gick på lunchträningen med den spänstiga norrmannen trots viss tveksamhet. Han körde inte lika mycket knäböj och utfall idag, så det är möjligt att jag kan gå normalt imorgon.

3. Jag sov gott inatt. Med åldern har det inte blivit en självklarhet. Jag tillochmed drömde och var ute på äventyr.

4. Linas Matkasse. Igår var det en ugnsbakad kolja med chilensk mangosallad och idag var det kryddiga köttfärsjärpar med couscous och yoghurtsås. Jag kom hem förhållandevis sent, helt glömsk om att Aktivisten skulle till scouterna och masta på båtarna. Mycket Tidigare Än Vanligt. Men jag hann laga maten och vi hann äta. Och gott var det.

5. Haft en mötesstinn dag. Och alla mötena gav något.

6. Barnen (som kollektiv, alla två).

7. Att jag har ett nätverk av så många bra människor och att det ständigt utvidgas med nya intressanta och bra människor.

 

april 25, 2014 / Inga kommentarer

Det är i notiserna de riktiga nyheterna hittas #blogg100 dag 57

notch

Dagens Industris mest intressanta artikel den dagen

OK. Jag tycker att Dagens Industri är en svårt trist tidning. Den vill få oss att tro att ekonomin, politiken och företagandet lever sina egna upphöjda liv. Som inte har med våra vanliga liv att göra. Eller ens med oss vanliga människor att göra. Fast vi lever I ekonomin och GÖR ekonomin hela tiden. När vi jobbar, när vi konsumerar, när vi väljer att INTE konsumera, när vi pratar, påverkar, läser, skriver, twittrar. Och så vidare.

Vilken tur att DIs journalister ibland skakar av sig tvångströjan och tittar på tillvaron med den vanliga människans ögon. Hen som lever i ekonomin, hen som bryr sig om sina relationer eller brist på dem, hen som skojar eller tar sig själv på allvar.

Ps. Vad Minecraft har gjort för kreativiteten hos den yngsta generationen kommer det nog att skrivas avhandlingar om. Som inom tid kommer att refereras till även längre fram i DI. Ds

april 6, 2013 / 1 kommentar

Den manlige arbetaren är lika ovanlig som den kvinnliga vd:n #blogg100

Dag 52

Industrin leder lönerna. Typ så stod det här i veckan i tidningen. Facket och arbetsgivarna inom industrin har kommit fram till hur löneutvecklingen ska se ut de tre närmaste åren.

Hur var artikeln illustrerad? Jo. Med män i overall. Från verkstadsgolvet. Där Sveriges välstånd skapas. ”Sega strukturer” pratar man om inom historieforskningen, det är föreställningar som är så djupt rotade att de inte förändras förrän långt, långt efter att man först insett att de kan förändras.

Varför verkar idén om verkstadsgolvet som en del av en seg struktur? Även om tillverkningsindustrin är den sektor som sysselsätter flest män så verkar det som om de flesta män som jobbar där är någon typ av försäljare. Om man nu lusläser SCB:s ”Medelsvensson”. De jobbar på en ny typ av verkstadsgolv – framför en skärm, talandes i telefon. Men vänta, vad det inte det en sekreterare gjorde för tjugo-trettio år sedan, satt vid en skärm, talade i telefon?! Är det därför vi vill behålla tanken på ”verkstadsgolvet”? För att skärmen och telefonen fortfarande luktar kvinna?

Ja. Inte vet jag. En dag får jag nog ihop det här litet bättre.

Tillsvidare vill jag bara göra en teaser om vad som komma skall på denna blogg:

– Det är tillåtet enligt svenska domstolar att köra på barn på övergångsställen
– Kapitel två av deckaren med Erik och Anna i huvudrollerna
– Lotta Olsson är den mest läsvärda på DN:s kulturredaktion
– Om ”Doctor Who” och andra förlustelser
– Recept på en snitsig kycklingwok

mars 31, 2013 / Inga kommentarer

Begrepp #blogg100

Dag 46

”Verkstadsgolvet”. Är det ett begrepp som fortfarande lever kvar? För att beskriva de ”riktiga” arbetarna, de som producerar. Inte de där kvinnliga arbetarna som tar hand om, vårdar och utbildar. Nejnej, de riktiga arbetarna som får fingrarna skitiga av smörjolja, inte av människobajs eller matkladd.

Begreppet levde kvar senast 2005 när jag samarbetade med en 70-talist. Vi skulle skriva en analys om hur man skulle locka ungdomar att bli personliga assistenter.  Samarbetet var intressant, analysen blev succé (på grund av den mycket begåvade 70-talisten) men det var en tagg som satt kvar. Han pratade om ”verkstadsgolvet”.

Redan på 80-talet när jag jobbade som utredande nationalekonom pratades det om att tillverkningsindustrin snart inte skulle vara den huvudsakliga arbetsgivaren. Tjänstesamhället var redan en faktum, K-samhället var på väg.

Men föreställningar är sega. I SCB:s sammanställning av intressanta siffror i populärversion ”Medelsvensson och topplistor” står det att Fredrik Johansson (Herr Medelsvensson) jobbar i tillverkningsindustrin. Visst låter det som om han får skit under naglarna, att han måste duscha efter skiftet och att han har sin lunch i en matlåda av plåt?

Tittar man närmare på statistiken ser man att Fredrik Johansson arbetar som säljare åt tillverkningsindustrin. Om han får skit under naglarna så är det för att tjänstebilen måste ha mer spolarvätska. Lunchen betalat han nog med plastkort och han duschar nog på morgonen för att rakvattnet ska få blomma ut.

Det vanligaste jobbet för en man i Sverige år 2012 är att vara säljare. Det trodde du inte, va?

Nyare inlägg »
Verifierad av MonsterInsights