Hur gör du en kampanj som blir viral, som uppnår det stadium där kampanjen är självgenererande, där den sprids över världen utanför marknadsavdelningens kontroll? Ja, inte vet jag, men jag önskar att jag hade svaren. Jag ska ändå försöka ringa in vad lyckade klipp och kampanjer kännetecknas av. Jag har tittat på det som är på topplistorna på Youtube, vad jag själv nåtts av och vilka exempel som dras fram på alla dessa föredrag om sociala medier och kraften i dem. Men först en fråga som jag skulle vilja påstå är helt avgörande för att ens försöka förstå sig på viraliteten:
Varför sprider vi?
Och då vill jag kontra med: Varför pratar vi på kafferasten? Varför berättar vi historier för varandra? Viraliteten är ingen digital nymodighet, viraliteten har funnits ända sedan vi människor började utveckla språk och kommunikation.
Vi vill underhålla. Vi vill smörja de sociala kugghjulen. Vi vill bli bekräftade. Vi vill skratta tillsammans. Vi vill känna gemenskap. Och faktiskt – de flesta av oss tycker om att ge.
Och vad sprider vi då? Det verkar finnas några ledtrådar:
Autenticitet
Ojoj. Väldigt, väldigt svårt att uppnå när man ska försöka uppnå viralitet. Kraften i det autentiska betyder att inlägget/bilden/filmen går rakt in i hjärtat utan att passera hjärnan en enda gång. Det här kan uppstå när filmen/bilden/inlägget är sann och på riktigt. Exempel är den skrattande bebin som tjuter av glädje och skratt varje gång pappan härmar mikrovågsugnens klar-pling. Och så har vi den moderliga katten som kramar om sin unge när den har mardrömmar.
Underdog-fenomenet
Susan Boyles och Paul Potts första framträdanden i ”Britain’s got talent” när de småsura och ganska överlägsna panelmedlemmarna granskar dem båda uppifrån och ner och dömer ut dem på grund av deras utseenden och deras dialekter. Och så sjunger de som gudar. Tårarna sprutar, hakorna tappas, publiken ställer sig upp som på en maning uppifrån.
Starkt. Måste kanske paras ihop med autenticitet för att vara riktigt verksamt.
Excellens
ABB:s makalösa robotar som klarar sådant som ingen människa skulle kunna och så den roboten som faktiskt klarar av precis det människor klarar (militär bombhund i robotversion). (Jag kan rekommendera spoofen som är litet mer mänsklig också. Leta på Boston Robotics Beta). Och vi förstår att alla de där människogjorda maskinerna är under av ingenjörskonst.
Och så den mänskliga excellensen. Dan MacAskill med sin cykel.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=Cj6ho1-G6tw&w=560&h=315]
Och andra som gör halsbrytande makalösheter i storslagen natur.
Populärkulturella blinkningar
Jag är inte den enda som har en familjmedlem för vilken Anakin och Yoda är lika viktiga som fröken och storasyrran och vi är många, många vuxna som har samtida populärkultur som viktiga referenser.
Har jag har själv spritt Volkswagens reklamfilm ”The force”? Såklart jag har.
Dessutom spred jag naturligtvis bilden på ett gäng prelater och biskopar som efterföljdes av en annan mantelklädd person – Darth Vader (se ovan – bilden finns på flickr och är tagen av Karl Gunnarsson).
Kreativ höjd
Aldrig billigt. Aldrig enkelt. Få som får till det. Samtidigt finns det ingenting som garanterar att en dyr byrå levererar. I viralitet. Möjligen i produktion och i snygga Powerpoints. Som de både bör och ska leverera. Men som beställare kommer du inte ifrån att du själv måste förstå vad som driver människor att sprida, annars kommer du aldrig att kunna stå som beställare av en riktigt lyckad viral kampanj. (Volkswagen lyckades. Old Spice lyckades. Men sedan….)
Vad har jag själv spritt?
Erato – de sjungande tjejerna som i ett kök, med svartvit grynig film trummar på keso-burkar och sjunger en Robyn-cover med stilig stämsång (naturligtvis finns det spoofs här också, komplett med purjo)
Darth Vader i gott sällskap
Liv Strömquists strip om kulturtanter
Diverse Berglin-strippar
Stockholmsnatt om memils och Sandhamn
…och mycket, mycket mer
