”Det här med stressjuka är inte ett individproblem, det är ett samhällsproblem” sa min stressterapeut när jag senast träffade honom.
Ja, tänk, jag har haft det på känn. Vissa kanske tycker att jag nu försöker göra mig av med min egen skuld, att skjuta över ansvaret på någon annan. Men, det vill jag fermt och absolut avvisa. Hade jag varit bättre på att lägga skulden på någon annan eller hitta ansvar hos någon annan hade jag kanske inte hamnat där jag hamnade – pang in i väggen. Då kanske jag hade försökt identifiera och förändra de strukturer som fick mig att smacka in i väggen. Javisst, privatlivet har inte varit någon krattad manege, men jag vill med bestämdhet hävda att det övergripande problemet inte ligger där.
Och jag har stöd i det jag påstår. Unionen har gjort en väldigt bra rapport som handlar om det gränslösa arbetslivet och vilka faror det innebär. Rapporten handlar om individansvar, om arbetsgivarens ansvar och om samhällets ansvar. Den handlar om glädjen och möjligheterna i det nya gränslösa arbetslivet men också om farorna.
Ett tänkvärt citat från rapporten:
Man kan bli sjuk av sitt arbete, men ett gott arbete är också något man blir frisk av.
Nu ska jag se till att det arbete jag kommer tillbaka till är ett gott arbete. Och det har det alla förutsättningar att vara.
Ninna säger:
Jag håller med din stressterapeut!
Den miljö vi har omkring oss påverkar oerhört mycket. Sen är det säkert så att vi som individer reagerar olika på det. En del blir utbrända, andra kanske tar till droger av något slag, åter andra kanske får problem med hjärtat, eller magsår eller blir deprimerade.
Tänker även på adhd, asperger och andra ”udda”, ”onormala” personliga egenskaper som man nu försöker medicinera bort. För att uttrycka det kortfattat. Kanske var det just dessa egenskaper som var de mest åtråvärda i t.ex. det gamla bondesamhället. Utan att jag här bryr mig om att specifiera i detalj.
Det stressande IT-samhället är inte direkt ett humant samhälle.
oktober 10, 2013 — 8:24 e m
Issadissa, webbtanten a.k.a. Eva Adeen säger:
Jag har hört att jobbet att leta buggar i datakod utförs oftast bäst av människor med vissa ”udda” personlighetsdrag.
Jag hoppas att vi är på väg mot ett samhälle där olikheter kan tas om hand och uppskattas bättre.
oktober 11, 2013 — 6:59 f m
Ninna säger:
Ja. T.ex Asperger som är oerhört kunniga koncentrerade uthålliga noggranna osv inom sitt gebit. Men gäller även andra inom NPF om man bara får hålla sig inom sitt intresseområde. Kan allt. Orkar allt.
Det där med att adhd inte kan koncentrera sig är bara en liten del av sanningen. Vem 17 kan koncentrera sig på sådant som man upplever urtråkigt irrelevant eller tjatigt? När man tex känner sig passiviserad för att man tvingas på meningslösheter?
oktober 11, 2013 — 8:38 f m