Jodå. Stressterapeuten refererade både till John Lennon och Karl Marx, så det här kan nog bli bra samtal. Men jag glömde att ta fram kycklingfiléerna så de var ganska frusna när jag skulle laga maten.
Att-göra-listan idag är lika kort. Innehåller punkten middag samt punkten promenera/yoga/cykla. Den senare punkten innebär att jag ska röra på mig på något vis och eventuellt också inhämta litet frisk luft.
Det besvärliga med att stressen tagit över hela kroppen och själen är att det tar sig så pass många uttryck att det finns få fredade zoner. Den här sommaren har varit väldigt ljus enligt mitt tycke. Solen har stuckit mig i ögonen och gjort ont. Och så har jag upptäckt vad mycket ljud vi har omkring oss hela tiden. De få gånger det blivit riktigt tyst (när jag varit ensam i skogen eller i skärgården) har jag känt hur kroppen slappnat av. Det betyder att resten av tiden har jag gått med en spänning i kroppen.
OK. Middag var det. Och rörelse. Men först en mitt-på-dagen-lur för att orka.
Ninna säger:
Låter intressant att hen refererade till både Lennon och Marx. Som sagt! Kan nog bli bra!
Kyckling går alldeles utmärkt att tillaga direkt från frysen. Jag glömmer nästan alltid ta fram saker till upptining.
Ja det är ruggigt så mycket saker det finns runt omkring oss som kan vara stressande på olika sätt.
Jag är alltid känslig för ljud-ljus-dofter. Och lite extra där då, kan bli att man bara täpper igen om sig. Flyr!
september 3, 2013 — 11:23 f m
Issadissa, webbtanten a.k.a. Eva Adeen säger:
Det där att tidigare väldigt vardagliga företeelser blir till alldeles för starka uppmaningar – det är knepigt. Särskilt innan man fattat att något är fel.
september 3, 2013 — 11:48 f m
Ninna säger:
Jovisst! Och stress förstärker ju sånt.
september 3, 2013 — 12:40 e m