När jag gick i skolan var historia mitt absolut värsta ämne. Andra duktiga flickor kunde lära sig hela stycken ur boken utantill och jag var avundsjuk på dem. Det handlade om årtal och namedropping. Listor ryckta ur sina sammanhang. Utantill gav bra betyg. Historia var tråkigt. Eftersom ingenting fastnade.
Så kom jag till universitetet. Och började läsa ekonomisk historia. Blev frälst, biten, underhållen, stimulerad, fick makalösa aha-upplevelser.
Hur kunde det vara så olika?
1. Sammanhang
2. Sammanhang
3. Sammanhang
Det nya betygssystemet som nyligen införts i svenska skolan går hårt åt utantillärandet. Kan man något utantill är man på den lägsta nivån av kunskap (se bilden ovan) och får därför låga betyg. Det här ställer ju till det för alla duktiga flickor och pojkar som nu har blivit vuxna och fått barn. Hur ska de kunna hjälpa sina barn som nu måste tänka och inte bara lära utantill?
Och Björklund. Ständigt denne Björklund. När han pratar kunskapsskola luktar det utantill i min näsa, men jag kanske misstolkar honom. För säga vad man vill, han har bidragit till ett betygssystem som premierar självständigt tänkande.
Vackert så.
tantspridd säger:
Jag tyckte inte heller om historia. Gillade inte årtalen och förstod aldrig sammanhangen. Önskar att jag också blivit ”frälst”
december 4, 2013 — 3:40 e m